Allt går i motvind, tårarna rinner ner för min kind varje gång jag blir påmind.

Är så slut psykist och fysiskt så jag inte ens vet själv vad jag ska göra.. Så less på att vakna upp på natten och känna den där förbannade snaran så åtsatt som den kan bli. Jag försöker verkligen, försöker att svälja den där klumpen med ångest som får min påmind vad jag egentligen är för en värdelös jävel. Men den exploderar i magen och sliter upp allt som varit halv läkt, jag hatar det.. Varför varför varför klarar jag inte av någonting? Jag klarar inte ens av att hålla kvar dom jag håller av mest, det suger.. Allt suger, har aldrig känt hoppet såhär långt borta som det är nu. Och jag kan verkligen inte springa ikapp det, det gör mig maktlös. Jag är värdelös....

Dagens Snabba

Humör: Nedstämd

Utseende: ......

Känsla: Destruktiv

Sugen på: INGENTING!

Dagens måste: Inget..

Dagens sämsta: Allt

Längtar efter: Så mycket

Saknar: Baby, harley m.m SÅ mycket

Dagens faktum:  I don't wanna hate myself dont wanna hurt u..

Dagens låt: Laura Branigan - How am i supposed to live